KÄNNER INTE IGEN MITT LIV. VAD HÄNDE? VAD VAR DET SOM GICK SNETT?
ALLT KÄNNS SOM I EN FANTASIVÄRLD.
Min värld är alldeles grumlig. Jag förstår ingenting. Känns som jag fått en riktigt hård och brutal käftsmäll. Jag vill bara få en massa kärlek och närhet, få en kram och höra att han inte menade det. Att han verkligen inte ville såra mig. För just nu så känns allt bara jobbigt, trots att allt är fint. Allt känns så svårt när det är alldeles för lätt, men när det väl är svårt, då brukar det också vara svårt. Eller?
Det kanske finns en anledning till att vi inte ska förstå alla människor. För hur skulle det vara då? Livet skulle nog inte bli lika spännande och "busigt" om vi redan kunde kunde förutse och bara kolla på en människor för att få reda på hur hon/han vill, tänker och känner. Jag skulle nog tycka att det skulle bli lite enformigt. Vi vet ju även att allt i livet inte alltid är positivt och perfekt, vi möts/ kommer att mötas av negativa saker som gör oss ledsna och besvikna, det hör nog vardagen lite till. Jag tycker det är hemskt, men vi blir så starka efteråt. Vi får en kraft och vilja som är helt magisk. Trits att vi blir ledsna och tårarna bara rinner och rinner och det känns som att livet aldrig kommer bli bra igen. Tänkt inte så, försök och umgås och prata med människor runtomkring dig som ger dig positivt energi och inte negativ. De är bara slöseri, trots att det kanske "just då" känns bra.
Jag tycker inte alls om när andra människor påstår och anser saker om mig. Ingen, kom ihåg ingen, känner dig själv lika bra som du gör! När någon sårar en, känner man sig liten och förstår kanske inte alla gånger vad det var som gick snett. Ju mer man funderar tror jag att "hatet" på personen man kände precis efteråt, vänds och man blir mer ledsen än irriterad. Man börjar kanske tänka i banorna "vad händer om jag hade gjort så här i stället?" "kanske är det mitt fel ändå?", sånt som man egentligen inte ska tänka. Visa ingen svaghet och ångra inget. Det är inte du som har gjort fel.
Vem vet egentligen vad som är rätt och fel? Ska man gå som hjärtat vill eller som hjärnan vill? Ska man försöka hitta en blandning av de båda så att de båda blir lite nöjda? Allt är inte alltid en dans på rosor, det är en dans med svåra steg. Man kan inte alltid ta rätt steg, tänk på det!
Var glad och stolt över den du är. Ingen ska kunna välta dig, vi alla är unika och har något som någon anna älskar. Ingen ska kunna såra oss. Ingen. Det finns någon som passar oss alla. Jag trodde att jag hade hittat min, kanske har jag rätt, eller har jag fel? Det är en sak jag måste ta reda på, men det kan jag inte göra nu. Det är kväll och jag ska sova. Jag ska drömam massa fint, för mitt liv, det, det är fint.
Kommentarer
Trackback
