DAG 1- TYP AV KILLAR JAG FALLER FÖR
Jag vill inte vara den som ställer krav men självklart så har var & en av oss små krav om hur killen/tjejen ska se ut & vara. Vi alla tycker ju olika men jag anser att " min kille " ska vara mer åt det fina & söta hållet. Jag vill självklart att han ska vara min & inte dra åt sig allt & alla från alla möjliga håll. Det bästa jag vet är killar som vet att det ser bra ut men inte gör någon stor grej av det utan bara är sig själv. Lever sitt liv & inte är den här " kolla på mig. " typen.
Han ska vara öppen av sig, alltså ska vi ha lätt att prata med varandra om allt möjligt. Humorn är också något som är viktigt. Att kunna skratta tillsammans. Ingen vill ju att det ska vara tråkig. Ett skratt & en pratglad människa förgyller självklart stunderna. Sedan ska jag känna trygghet i personen. Någon som vet vart han har sig själv, sin familj & vänner. På ett bra sätt. alltså, någon som står med båda fötterna på jorden. En mogen kille. Men trotsallt så har ju alla sina omogna sidor hos sig men självklart så är det positivt. Vi ska behålla det unga i oss så länge som möjligt bara det inte går överstyr. Att ha en del saker gemensamt är också roligt men jag ställer faktiskt inte det som ett krav. Så länge han är sig själv & jag mig själv & vi har det bra tillsammans så ska inget annat vara något större problem. Min kille ska också vara kärleksfull och ”ta hand om mig”, inte vara feg att visa sin kärlek öppen till mig. Det känns speciellt att bara tänka mig gå hand i hand med en kille. Få en hand runt min midja och om jag fryser så lånar han ut sin jacka till mig.
Jag faller inte för samma typ av killar, utan det beror på. Det är hel olika från person till person. Ibland är det den där fina killen med snygga kläderna & fina leendet. Ibland den söta killen med lite strulig frilla, snygga kläderna & fina ögonen. Ibland han med kepsen. Han med det blonda håret. Han med det ljusbruna håret. Han med mössan. Han med modefrillan. – som sagt, det beror helt & hållet på! Utseendet i sig skiljer sig. Vilket det gör från person till person. Alla ser ju inte likadana ut, det är det som är så fint. Det ska klicka sådär alldeles extra med killen.
Jag kan även tro på kärleks vid första ögonkast. Ögonen säger så mycket hos mig, det behöver inte uppstå värsta kärleken på ett *poff*, för det är ganska omöjligt. Men om det känns sådär alldeles extra då jag träffar en kille för första gången och det leder vidare till fler träffar och bidrar till mer känslor som uppstår mellan oss. Det känns då helt galet underbart. Är helt obeskrivbart då jag träffar och fastnar helt då jag träffar en kille ibland. Wow, finns inga ord för det. Kärlek är underbart och samtidigt så är det ibland renarama motsatsen. Men oavsett så är kärlek fint och lär en så mycket. ♥
