DET BARA ÄR SÅ DÄR, SÅ DÄR DET SKA VARA
nu. nu är det äntligen dags att börja bli jag igen. nu är det dags att bara vara jag igen. inte tänka på prestationer eller på att det kan gå åt helvete. eller helt galet bra. för egentligen spelar det ingen roll att jag har misslyckats med två saker som enligt mej var mitt något av mina mål med ettan. för jag ska börja leva och andas. igen. efter all press och måsten.
för nu är faktiskt himla mycket nu. och även fast det är onödiga dagar kvar i skolan som bara måste göras och att det är för nervöst för att kunna tänka klart. så är nu nu. och jag har fina människor runt-om-kring mej som bryr sig, som jag trivs med. fina vänner, världens bästa kärlek och en fin familj. oh. så himla bra. för jag mår så bra att jag ibland måste nypa mej i armen för att inse att det är verklighet, titta tre extra gånger på honom för att se att han faktiskt är min, skratta lite högre än normalt för att livet har så mycket mer att ge och krama vännerna hårdare än vanligt bara för att visa allt det fina jag har i mej för dem.
för nu är faktiskt himla mycket nu. och även fast det är onödiga dagar kvar i skolan som bara måste göras och att det är för nervöst för att kunna tänka klart. så är nu nu. och jag har fina människor runt-om-kring mej som bryr sig, som jag trivs med. fina vänner, världens bästa kärlek och en fin familj. oh. så himla bra. för jag mår så bra att jag ibland måste nypa mej i armen för att inse att det är verklighet, titta tre extra gånger på honom för att se att han faktiskt är min, skratta lite högre än normalt för att livet har så mycket mer att ge och krama vännerna hårdare än vanligt bara för att visa allt det fina jag har i mej för dem.
Trackback
