blommprickigt

Hon älskade honom mer än hon kunde uttrycka i ord. Hon försökte gång på gång, med olika typsnitt och olika storlekar. Ibland var hon till och med uppe i sjuttiotvå. Hon visste inte riktigt hur hon skulle kunna visa det för han. Han med enormt stora bokstäver. Alltid i sjuttiotvå.

Han som bara kunde andas bredvid henne för att hon skulle få allt hon behövde. hela han i ett litet andetag. Ibland kunde hon till och med bli ställd. Liksom ha svårt att andas och att äta. Kunde man verkligen älska någon så mycket att det gjorde ont?