PARKBÄNKEN PÅ ANDRA SIDAN VÄGEN
Du satt där, som helt paralyserad på andra sidan gatan. Du kollade på mig med dina fina klarblå ögon. De syntes tydligt, trots vårt långa avstånd. Ljuset från lampan var riktat precis mot dig, precis som att det var meningen. Du bara satt där, stampade i emellanåt med din västra fot. Jag la märke till dina snygga nike skor, det syntes att de var nya och nästan helt oanvända.
Jag reste på mig och gick, kollade bakom axeln en gång. Du kollade inte tillbaka. Jag fortsatte gå, fast denna gång lite fortare. Jag kollade bakom axeln bara för att försäkra mig om att du inte kollade på mig. Till min förvåning ser jag att du följer efter. Jag stannade upp. Du kom allt närmare mig. Våra blickar möts och vi båda stannar upp i några sekunder.
Avståndet mellan oss var fortfarande en bit. Jag ser att du går mot mig, jag gör desamma, går mot dig. Vi stannar upp då vi är så pass nära varandra att våra läppar möts. Jag känner din värme som sprids inom mig. Det känns som att vi båda svävar på rosamoln i några sekunder. Vi båda öppnar våra ögon, kollar djupt in i varandras, jag ser stjärnor som glittrar i din blick. Vi kramas och jag känner din underbara doft. Vi stod där länge. Allt runt omkring oss stod alldeles stilla.
