BUBBLORNA ÅKER UPP TILL YTAN OCH LÅTER HÖGT
Hon tänker på honom alldeles för mycket. Något hon absolut inte får göra, hon försöker och försöker att inte göra det, men det är lättare att säga än att verkligen lyckas. Hon förstår inte varför hon tänker så mycket på just honom! Hon är inte kär i honom. Det vet hon och något hon står fast vid. Han är en jättesnäll person och hon ser han mer som en bror. Då det en gång tagit slut så tycker hon att det känns fel, och även svårt att lyckas få det lika fint igen och kärleksfullt. Han har sviktit henne och haft ett dåligt betende som hon inte accepterar som hon till och med har sagt till honom. Han förstod och märkte även det själv, vilket hon tycker känns bra.
Att han sedan bara kan skita i att svara tycker hon är märkligt, hon har inte gjort honom ett dug för att han ibland ska bete dig så låg och fel. Man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad något han kanske inte förstår(?) Tänkt om hon skulle bete sig lika dåligt som han gjort mot henne? Allt blir så mycket lättare om man säger sanningen och klarar av att prata med personen. Inte komma med dåliga ursäkert, ljuga och ljuga för en. Det är besvärligt att vara osäker och inte veta vad man vill. Eller kanske veta, men inte vågar?
Kommentarer
Trackback
