OVERKLIG DAG
Vilken dag, vet inte i vilket ände jag ska börja. Har varken haft tiden eller vetat vad jag ska säga. Dagen känns om en riktigt overklig dröm!
Min favoritlärare på skolan J, ska sluta. Känns så fruktansvärt synd. Att behöva byta lärare i exakt alla ämnen och då det går så längta att den jag verkligen gillar, har förtroende för och trivs med som lärare slutar känns allt jobbigt och jag har svårt att veta vad jag ska göra. Har fällt en mängd tårar (hur löjligt det än låter, men han var riktigt riktigt riktigt bra!!!) och som jag sagt så tycker jag att det är så fruktansvärt synd. Min J**is! *snyft*.
På skolan idag så hade vi klasskampen, en tävling där det är en mängder av olika uppdrag vi ska göra som stojiga och roliga. Vissa mer krävande och svårare än andra, b.la. så skulle få vi fram en studentmössa från en som gick ut förra året, få fram tio chokladbollar, bilda ett godistorn med tio olika godissorter, få fram en fjälvandringsväska med rätt packning och allt i, en person som var redo för att ge sig ut på fjällen och vandra med rätt kläder, två danser med musik till, fem olika löv från fem olika träd, osv. osv. Tävling är en tradition på skolan och inte någon mindre än vår klass kammande hem priset detta år. Vi arbetade tillsammans och hade ett grymt samarbete! Riktigt roligt att klassen arbetade så bra tillsammans. Tävlingen gick ut på att samla så mycket poäng som möjligt, tio var som högt poäng. J, var den som dömde oss och en utav sakerna som stod med på papperet var att *fjäska* inför domaren. Vår domare var då J, och vi beslöt oss för att skriva en sång som vi skulle sjunga till honom där vi b.la. nämnde hur hemskt vi tycke att det ska bli att han ska sluta, vilken duktigt och fantastisk lärare han har varit. Han satt där och fick tårar i ögonen (nästan så att det började rinna på oss elever också) och blev så rörd. Han sa att vi fick tio plus plus plus! Han tyckte vi var så duktigt på alla delar och gav oss plus i kanten på många utav ”grenarna”. Hua, så fin denna lärare är. Han ser alla och är så omtänksam.
Förutom det jag redan berättat så har jag träffat K, efter att jag slutade. Var hemma en stund innan, gick ut med hunden och landade lite. Men vid strax före fem så mötte K upp mig och vi landade hos honom. Hade en del att snacka om och hade en allmänt trevlig kväll tillsammans. En del av hans släkt kom och jag blev lite fachinerad över att hans farmor var så pigg, hehe. En gullig tant! Vi började även se på en film med det blev aldrig att vi såg klart hela. Fick skjuts hem av honom och kom hem nästan alldeles nyss. Det var jättekul att få träffa honom och prata precis innan han ska åka. Han flyttar nämligen i morgon. Känns konstig, märkligt, synd och på något sätt bra (?) (vet inte riktigt hur jag ska förklara att det känns bra. Inte bra bra, utan … ja…). Så vi har haft en uberbra kväll tillsammans. Då vi stod utanför mig så satt vi i bilen ett bra tag och bara pratade. Att han ska ”ge sig av” och börja plugga på annan plats, en plats så långt ifrån mig.. Han sa att jag skulle komma till honom och hälsa på, och absolut måste jag göra det. Se om han klarar av att steka köttbullar och koka makaroner samtidigt, hehe! Vi bestämde även att han skulle höra av sig då han hade kommit ner och berättade hur allt var. Han har just nu inte någon telefon, eller en telefon som är halv trasig. Men en ny är på väg kommer i början av nästa vecka.
Hela dagen känns overklig. Om jag ska vara riktigt ärlig så blev jag paff då Kristoffer ringde mig och sa att han ville ses, fastän han hade sagt att han skulle höra av sig idag. Ja, ni hör ju… Vet inte riktigt vad jag ska säga. Men det känns som sagt roligt att ha fått träffat honom och att vi vann tävlingen på skolan idag. Mindre roligt, mycket mycket mycket mindre roligt att J ska sluta. Får se vad som händer nu. Men sova kommer jag nog inte alls ha några problem med, känner mig alldeles utmattad från idag.
