HAR INTE HÖRT HANS RÖST PÅ FLERA MÅNADER, MEN IDAG, HELT PLÖTSLIGT.

Jag hörde hans röst. Den röst jag inte har hört på flera månader. Jag blev paff, men samtidgt varm. Jag kände igen den. Det var L Ö röst.

 

Mitt liv stannade upp ett par sekunder innan jag kunde reagera och ta emot samtalet. Han sa alldeles för fina ord som gjorde mig varm. Idag har jag grubblat en massa. Dem orden jag fick höra från honom i förmiddags har gått på repit i mitt huvud hela dagen. ”Vi saknar dig”, ”roligt att höra din röst igen” osv. Det är kaos i mitt huvud just nu. När det känns som man nyligen har gått vidare och nästan försökt ”förträngt” så kommer allt upp igen. Det är en massa fina minnen som alltid kommer betyda mycket för mig, men just nu vill jag inte tänka på allt det där.

 

Jag har i alla fall slutat jobba och ligger hemma i kökssoffan, en utav mina favvisplatser hemma. Älskar att ligga här. Har hunden bredvid mig och pratar med mamma som håller på med middagen. Hon gör mig alltid på bättre tankar och finns alltid där för mig. 


Kommentarer

Design by: Designbloggar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0