Veckan har rullat på. Fredagen är kommen och jag kan inte annat än att vara glad. Lyckan att jag är ledig i två dagar och bara kan ta det lugnt och göra vad jag vill är obeskrivbar. Typ bäst. Räcker det för att ni ska förstå hur skönt det känns? 

 

Sitter i rummet och tittar ut över havet. Ser ljus från grannarna. Ljust i rummet och känner matlukten. Tacos väntar. Det är en rutin hos oss att äta det på helgen, vanligtvis fredag. Mumms mumms. 

Att skriva är inte alltid så enkelt. Orden snubblar över varandra och ordningsföljd såväl ordval är ibland svårt. Idag känns som en sådan dag. Vet inte vad jag ska skriva, men känns som jag har massor jag bara vill smattra ur mina fingrar. Orden bara väller ur mina tankar – och hjärnceller, men går inte att sätta ner på ett papper.

 

Nu sitter jag här, tillbakalutad på en mjuk kontorsstol, ganska snygg i färgen och formen. Kollar i min tomma kaffemugg, suktar efter kaffe som jag snart får dricka. Snart morgonmöte. Snart. 

Åter måndag, vi startar en ny vecka och hoppas att den inte ska innehålla några basilisker. För denna vecka är jag redo att hålla mig frisk!

 

Förra veckan låg jag däckad i soffan från måndag natt till lördag med en riktig magsjuka + influensa. Hua vad hemsk det har varit. Började nästan under lördagen att krypa efter väggarna och valde att åka iväg en sväng och fy så kämpigt det var för kroppen. Nu sitter jag på jobbet, känner att kroppen inte är helt frisk men tillräckligt tillstånd för att orka jobba.

 

Solen strålar vackert ute och jag ser framemot en lunchpromenad med vovven. Väldigt mycket snö har smält och termometern visar nästan plusgradigt. Nu längtar jag till en varm vårdag med strålande sol, en gofika ute på altanen placerade i en snöhög/ trädgårdsmöbel tillsammans med familjen. Hur mysigt låter inte det? Fick nästan lite vårvibbar. Kanske skulle en fika ute fungera redan till helgen iklädd en tjocktröja? Mys. 

Hej alla. Jag har varit "isolerad från omvärlden" sedan i måndags natt. Åkte nämligen på en magsjuka. Är fortfarande hemma och känner mig inte helt på topp. Detta är nog ett bland det värsta jag varit med om. Har aldrig haft magsjuka så har nog egentligen haft tur. Någon gång ska man väl få det haha. 

 

Nu ligger jag i soffan med mitt gosiga duntäcke + kudde. Ser på någon mysig svensk film och bara kopplar av. Dricker lite cola och har precis fått i mig lite banan. Inte så mycket som händer i mitt liv just nu, men kände för att uppdatera om vad som hänt sedan sist och varför jag inte har skrivit något. 

Helgen har susat förbi underligt fort denna gång. Fredagen var verkligen behövlig, var så skönt att få sluta tidigt. Åka hem och bara mysa ett tag. Åkte nämligen på middag med familjen till nära vänner till oss. Åt massa gott och hade det trevligt. Somnade själv men vaknade riktigt pigg och liggandes tvärs över hela sängen.

 

Under lördagen städade och donade jag. Fixade mig inför kvällen då jag skulle iväg och gratta en kompis. Kvällen blev riktigt lyckad så det är roligt. Träffade på gamla vänner och satt b.la. att prata med en hur länge som helst om gamla saker. Det var roligt och skönt.

 

Kom i säng vid fyra tiden och vaknade vid nio, fick inte så många timmar sömn men tog igen ett par timmar mitt på dagen i Gustavs soffa hihi. Åt vofflor och bara myste innan jag for hem. Blev en riktigt slapp och välbehövlig dag igår. Såg på gossip girl och pratade med Moa massor. Smsade även med Johan en del, var länge sedan jag träffade han så det var roligt att träffas!

 

Nu sitter jag på jobbet och arbetar för fullt. Snart lunch. Magen är såå hungrig så lite mat på detta är precis vad som behövs för att få upp energi igen. Vi hörs senare. 

Ljuger för sig själv, ljuger för de runt omkring, kommer på undanflykter, mår dåligt såväl psykiskt som fysiskt, går på diet, har höga krav på sig själv som blir högre och högre, blir aldrig nöjd, osv. osv. Listan går att göra lång och det är hemskt. Vart ska egentligen gränsen gå?

 

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Tror jag blir tokigt snart. En vän till mig har stora ätstörningar. Hon ljuger först till sig själv och sedan till oss, runt omkring. Kommer till middagsbordet och säger att hon redan ätit middag och dricker istället ett glas vatten. Ett annat ex. är att hon en dag åt två skorpor på dagen för att kunna gå ut på restaurang på kvällen och äta middag tillsammans med sin familj och pojkvän. Ändå så petade hon bara i maten. Känner hur rädd och hemskt detta är, detta har redan gått för långt och jag känner mig så maktlös.

 

Hur ska man kunna få en person som är myndig att söka hjälp? Hur ska man få den personen att förstå att det här inte fungera och att det är livsfarligt?

 

Jag tycker det är så hemskt att personer inte kan vara nöjd med hur de ser ut. Att sträck på sig och var stolt! Vi ska vara nöjd och glad över den personen vi är och den kroppen vi bär. Vi alla är vackra och bär något speciellt. Kom ihåg det. 

Endorfiner som sprudlar, en glädje och trygghet som jämt finns där, lyckorus, adrenalinkickar som kommer utan förvarning och ansträngning. Ja det är obeskrivbart hur man bra man kan mår när man är kär. Dock är ett förhållande inte alltid en dans på rosor, det är något vi måste tänka på. För när man är kär kan man också må och känna – besvikelse, irritation, vansinnig, förkrossad osv. osv.

 

Det är inte alltid lätt. Många gånger vill vi att allt ska flyta på, vara bäst hela tiden. Det går inte, hur gärna vi än vill.  Alla förhållanden har nog svackor, hur dumma vi än tycker de är. Men varför? Vad är de bra för? Men det är nog så, att i ett par med starka känslor för varandra, finns det inget som kan skilja dem åt. Kärlek övervinner allt brukar vissa säga, och kanske är det så när man hittat den rätte.

 

Bara det lilla att det känns som en evighet när man är ifrån ett tag, en evighet man vill ska försvinna lika fort som den uppstår. Man vill blunda, slå med fingrarna, öppna ögonen och * poff * så vill man känna det där lugnet och tryggheten som just han ger en. En puss på pannan och höra de tre magiska orden, jag älskar dig! ♥